Regeringen införde 2017 en skatt på vissa kemikalier i elektronikprodukter och vitvaror. Skatten har varit hårt kritiserad både från elektronikbranschen, återförsäljare och flamskyddstillverkare i Sverige och globalt. Regeringen valde vid tillfället en ny modell för att klassificera de ämnen som skulle beskattas frikopplat från kända klassificeringar såsom riskbedömningar eller farosymboler.
Man har nu utan utvärdering höjt kemikalieskatten på elektronik och utreder att införa en kemikalieskatt på kläder och skor. I båda fallen hänvisar man i förarbeten till att vilja uppnå miljönytta och konsumentsäkerhet. Med nuvarande utformning av kemikalieskatten missar man dock målet som i första hand är nytta för miljö och att minska befolkningens exponering av kemikalier. Branscherna som berörs har protesterat och visat i ett s.k. whitepaper på ett bättre sätt att utforma skatten så att den har en möjlighet att ge faktisk miljönytta.
SPIF anser att ekonomiska styrmedel som är korrekt utformade kan ge incitament för industrin att byta från skadliga lösningar fortare. För att styrmedel ska vara effektiva är det mycket viktigt att de är korrekt utformade och att det finns klara direktiv och metoder för efterkontroller.