Bioplaster är ett begrepp som dyker upp allt oftare. Samtidigt är begreppen förvirrade. SPIF gjorde en intervju med Bjarne Högström på Polymerfront och Nordisk Bioplastförening för att reda ut begreppen.
 |
Bjarne Högström driver bolaget Polymerfront AB. Han representerar sedan 13 år FKUR Kunststoff GmbH, med varumärken som Bioflex, Terralene, Braskem PE , FENC BIO PET och Evonik Terra. Han arbetar också som konsult inom global sourcing av biomaterial.
Kontakt: bjarne.hogstrom@polymerfront.se, 0705-370865 |
Varför bioplaster?
” I grunden handlar det om att reducera det fossila beroendet, likväl som i andra sammanhang. ”Carbon foot print”, dvs koldioxidutsläppen har blivit en än mer accentuerad fråga sedan Parisavtalet skrevs, och genom att reducera den fossila användningen kommer vi samtidigt att reducera den CO2 som frigörs Parallellt så reduceras de sekundära konsekvenserna av att ta upp och använda fossila råvaror.”
Vad är bioplaster?
”En vanlig missuppfattning är att bioplast och bionedbrytbar plast är samma sak. Det är inte sant. . Per definition så täcker begreppet in både förnybar och /eller bionedbrytbar plast. Bioplaster som vi pratar om handlar om plaster som kommer i möjligaste mån, från bioråvara. Det vill säga istället för olja så tar man byggstenarna från sockerrör, majs, cellulosa eller Ricinböna, för att ge några exempel
De mest använda bioplasterna idag är s.k. bio-PE och bio-PET som innehåller exakt samma material som plast från oljebaserad råvara men man har istället tagit byggstenarna från förnybara källor.
Den andra gruppen av bioplaster är nya polymer som i vissa fall också är nedbrytbara. PLA och PHA är sådana exempel. Dessa är nya material med nya egenskaper som är lämpliga i vissa applikationer men inte i andra. Där måste man helt enkelt titta på materialets egenskaper” säger Bjarne Högström.
Hur mycket åkermark krävs?
”En vanlig frågeställning när det kommer till bioplaster är om råvaran kan komma i konkurrens med maten som odlas. Men 2022 beräknas bara 0,021 % av den odlingsbara marken användas till bioplaster, och den samlade andelen av material och biobränslen kommer uppgå till 3 %.”
Vad är innebär egentligen bionedbrytbar eller komposterbar?
”Även detta är lite av en djungel. Det finns idag olika certifieringsorgan (DIN Certco, TuV(Vincotte)) som certifierar en produkt eller råvara. Certifieringen bygger på att man först verifierar att materialet är bio nedbrytbart (Övergår till biomassa ). Man ser på dess renhet Därefter testas den vid en viss tjocklek (eller en kunds specifika behov), under kontrollerade former för den avsedda certifieringen .För bionedbrytning krävs fukt, värme ( vid Industrikompostering) och bakterier. Exempel på de olika typerna av komposterbarhet är:
- Industriell kompostering: Materialet skall brytas ned på 3 månader vid bra luftomsättning och 60 grader. Sådana förutsättningar finns inte i en vanlig hemkompost.
- Hemkompostering: Materialet skall brytas ned på 26 veckor dvs 6 månader vid 20°C.
- Soil (jord)
- Marine, m fl.
Flertalet applikationer för komposterbarhet riktar sig naturligtvis mot förpackningar, där ytvikten är låg. Till exempel uppfyller PLA i sin rena form endast kraven på industriell kompostering. Andra material som stärkelse, PBS, PHA kan uppfylla kraven för hemkompostering. Medan i marin miljö, så har jag endast sett rapporter där cellulosa och PHA (Polyhydroxy alkanoater) kan bytas ned.
Det finns inget likhetstecken mellan bionedbrytbarhet och ”bra för miljön”. BIO nedbrytbarhet är huvudsakligen en teknisk egenskap, som kan lösa ett ”end of life” behov. Applikationer som t ex jordbruksfilm, tjänar ett syfte att vara bionedbrytbart. Det kan ånyo plöjas ned i jorden och bli biomassa.
Det finns faktiskt också bionedbrytbara plaster som är helt tillverkade från olja. Exempel på detta är PBAT”
Hur ser användningen av bioplast ut idag?
”Idag är ca 1,5 miljoner ton årligen biobaserad plast, total plastanvändningen totalt består av 300 miljoner ton nyråvara per år. Det är alltså tillväxt från en väldigt liten bas men ändock en materialgrupp som kommer starkt.
Hur ser framtiden ut för bioplaster?
”Bioplaster är här för att stanna. Nya råvaror kommer att utnyttjas. Spill och restprodukter och bakterier kommer att användas till att skapa nya polymerer. Det en utveckling som måste bejakas. För en formsprutare innebär det egentligen bara fler valmöjligheter i sin verksamhet.
Idag styrs utvecklingen till stor del av ”end of life”. Olika geografiska områden har sina preferenser: ”land fill”, förbränning eller kompostering. I Skandinavien behöver vi energin och vi vill återvinna. Andra applikationer som t ex jordbruksfilm tjänar ett syfte att vara bionedbrytbart. Det kan ånyo plöjas ned i jorden och bli biomassa.
Om vi skulle ersätta all PE med BIO PE i Europa skulle 42 miljoner ton CO2 sparas, motsvarande 10 miljoner flygturer runt vårt klot.”
Nordisk bioplastförening bildades för 5 år sedan och har idag 36 medlemmar, såsom råvaruleverantörer, producenter, konsulter och varumärkesägare. De deltar på mässor och event samt håller presentationer för kommuner för att öka kunskapen inom området.
Vid pennan för SPIF: Amit Paul, Paxymer AB
[Updated 180418]
Länkar