K2022

K2022

Efter lång tids väntan på att pandemin skulle släppa sitt grepp över världen gavs nu äntligen möjlighet att få besöka utställare från hela världen under K2022. Behovet att fysiskt få träffas och på plats se och uppleva tillverkning alla tänkbara produkter var stort. Man är beredd att säga att alla var där men det var ju inte sant då många vanligen återkommande besökare inte kunde dyka upp på grund av krig eller strikta karantänkrav. Märkligt nog fanns inte heller Dow på plats som trots allt är en av de allra största plastråvarutillverkarna.

Vad kunde man då uppleva? Fokus låg på klimatskydd, cirkulär ekonomi och digitalisering. Plast och klimatskydd går för den oinvigde inte ihop men under mässan visades många goda exempel på plastens roll i ett cirkulärt samhälle. Alltifrån nya biobaserade polymerer och additiv till nya sätt att identifiera och återanvända plast. Listan nedan ger några exempel, givetvis utan att vara komplett:

• BASF – speciella additiv för uppgradering av plast (IrgaCycle)
• Milliken – speciella additiv för rPP (DeltaFlow)
• Nurel – biopolymerer (INZEA)
• Kaneka – biopolymerer (Green Planet)
• Wacker – additiv för bioplaster (VINNEX)
• Lindner – tvättutrustning för återvunnet material
• APK – lösningsmedelsbaserad återvinning (Newcycling)
• Erema – avancerade återvinningssystem (INTAREMA och TVEplus)
• Starlinger – avancerade återvinningssystem (recoSTAR)
• Trinamix – bärbar NIR-spektrometer för identifiering av plast

Risken var att man blev ”carried away” av alla intressanta presentationer. Det är nämligen inte alltid lätt att avgöra om det är fråga om greenwashing då det är svårt att bedöma huruvida nya additiv är miljövänliga när man inte fick reda på utgångsmaterialet. Inte heller gavs tillräcklig information om nya biopolymer som sades ersätta fossilbaserad plast.

Samtidigt måste man ändå beundra uppfinningsrikedomen. Det kan illustreras med ny teknik (CreaSolv) för att separera olika plaster. Ny så till vida att den blivit kommersiell. Ett flertal anläggningar planeras nu i Tyskland med vardera en kapacitet av 20 000 ton/år. Metoden bygger på lösningsmedelsbaserad sortering som kan separera additiv och färg från plasten, något som mekanisk återvinning inte klarar av. Den senare kräver avancerad tvätt med efterföljande bearbetning. Noteras bör att olika företag gärna samarbetar i stegen efter sortering för att slutligen kunna erbjuda en helhetslösning.

Flera bolag påpekade att de arbetade med tekniska lösningar för återvunnen PP så att det kan användas i livsmedelsförpackningar. Först nästa år skulle de vara klara. I projektet NEXTLOOPP finns redan NEXTEK:s lösning men de var inte representerade på mässan. Vi kommer säkerligen få höra mer av FGrPP som är den gängse beteckningen.

BASF presenterade inte bara speciella additiv för uppgradering av plast utan även en digital applikation för att beräkna koldioxidutsläpp för deras produkter. Intressant på mässan var även R-Cycle, ett konsortium som vill förbättra återvinningen genom att skapa ” digitala vattenstämplar” på plastprodukter som rätt avläst kan ge all relevant information om materialets innehåll och termiska historia, dvs en önskedröm för effektiv återvinning. En enklare variant på temat var en bärbar NIR-spektrometer för identifiering av typ av plast från Trinamix.

När vi nu har lämnat mässdörrarna bakom oss är det med tillförsikt vi ser fram emot K2025 med en förhoppning om att fler länder kan skicka sina representanter för ömsesidigt utbyte av information inom vår bransch.

Lennart Johansson

Branschansvarig SPIF