European Green Deal innebär att den nya EU kommissionen satsar 75 miljarder kronor på hållbarhet och social rättvisa. Vad har detta för implikationer för plastindustrin? Jo, en hel del faktiskt men det är svårt att veta exakt vad konsekvenserna kommer att bli. Hagainitiativet och Mistra Geopolitics arrangerande nyligen ett seminarium i Stockholm och SPIF var givetvis på plats.

European Green Deal är svaret på den amerikanska satsningen med liknande namn som lanserades av progressiva delar av kongressen. Skillnaden är att i Europa har kommissionen, dvs högsta instans, satsat både pengar och rykte på att implementera detta. Den nuvarande komissionen med Ursula van Der Leyen i spetsen ser detta som sin huvuduppgift. En del av det vi ser i satsningen är i linje med det man pratat om tidigare, det vill säga fokus på återvinning, återanvändning samt initiativ för att hitta nya affärsmodeller och material som passar i en cirkulär ekonomi. Men initiativet är mycket mer långgående.

Förutom utsläppsminskningar – där energi, transport och materialåtervinning är i fokus – vill man också bevara den biologiska mångfalden. Den andra komponenten som lyfts fram är social rättvisa och jämlikhet. Ambitionen är tydlig. Omställningen måste bli rättvis för alla oavsett var landets eller individens startpunkt. En del i det är förstås också en ambition att stävja populisternas framfart och säkerställa att även de som ofta glöms bort och hamnar utanför känner tillhörighet.

Den sista komponenten som man fokuserar på är innovation. EU vill absolut ta ledartröjan i det vakuum som uppstått med Trump vid makten i USA där fokus vänts inåt. Man vill balansera det kinesiska trycket och försöka lansera sig som en ny motvikt i det geopolitiska spelet. Bortsett från att man talar om företagen som en motor vill man också att företagen ska börja ta ett större ansvar och ha alla sina intressenter för ögonen när de fattar beslut. Inte bara vinstmaximering. EU-regionen ska under den nuvarande kommissionen bli ledande på ”rena” produkter och ”ren” teknik.

Vad har detta då för implikationer för svensk plastindustri? Det är förstås svårt att svara på i ett så tidigt skede. Men när plakatpolitiken och de missriktade skatterna på exempelvis plastpåsar och kemikalier har lagt sig kanske vi kan få ta plats vid bordet som en av de kärnindustrier som fortfarande anställer och fortsätter att växa i landet. Många av våra medlemsföretag gör viktiga insatser för integration, sysselsättning och för att överbrygga sociala klyftor. Med det sagt så måste vi som industri fortsätta ta vårt ansvar, vara goda samhällsmedborgare och fortsätta bygga värde vid sidan av det vi redan gör med fokus på återvinning och energibesparingar så långt som möjligt. Även nya materialslag och klok design av produkter som tillåter att man återanvänder resurser kommer att bli viktigt. Håll utkik efter fler nyheter på det här området. Detta är en storsatsning från EU som går bortom bara en minister eller ett departement. Det är ett tema som löper genom hela den nya EU-kommissionen och kan innebära oväntade möjligheter för företag som vill ligga i framkant.