Svensk Plast

Intresset kring projektet Svensk Plast har under den senaste tiden bara ökat. Det kan vara på sin plats att säga några ord då många undrar efter att först stött på beteckningen i Plastforum för en tid sedan.

Först lite bakgrund: Det kan ju inte ha undgått någon att man i press och bland politiker hellre talar om plastens negativa sidor än dess fördelar. Vissa organisationer talar till och med om att totalt förbjuda plast för de är övertygade om att bättre alternativ finns för att skydda mat, bygga hus och undvika infektioner. Allt med förvissningen om att det kan göras betydligt miljösäkrare.

Det är här ”Svensk Plast” kommer i bilden. Vi är många inom branschen som tror och även vet att plasten ofta är det bästa alternativet. Vår inställning är att plasten är viktig för att vi ska kunna nå ett resurseffektivt och klimatneutralt samhälle. Ett exempel: Vid en jämförelse med olika förpackningsmaterial kunde man konstatera att det går åt 57% mer energi, bildas 61% mer växthusgaser och 270% mer material när man byter plast mot ett annat material.

Så vad är då Svensk Plast? Det är namnet för ett projekt som ger vår bransch en möjlighet att samlas. Målsättningen är att skapa en kommunikationsplattform som skall kunna förmedla faktabaserad information för att motverka den negativa bild av plast som förekommer i samhället. Vi vill förmedla att plasten är viktig och ibland det enda rätta i många tillämpningar.

Projektet är i sin linda men både SPIF och IKEM har tillsammans funnit väl fungerande arbetsformer för att i ett initialt steg kunna bilda kommunikationsplattformen. För att vi skall lyckas krävs engagemang från våra medlemmar men även finansiellt stöd i proportion till medlemsföretagets storlek. Just nu funderar vi på att finna en lämplig formel för detta. Vi vill vara en lyssnande organisation därför vill vi ha input från er medlemmar vad ni tycker i denna fråga som är mycket viktigt för medlemsföretagen i SPIF.

Men för att lyckas krävs naturligtvis att även fler än SPIF och IKEM agerar. Målsättningen på långt sikt är att få med oss fler inom branschen, vilket är en nödvändighet för att kunna göra skillnad. För detta tar vi hjälp av en kommunikationsbyrå som har förmåga att framföra våra budskap.

IKEA återkallar produktserier av PLA

IKEA har i ett pressmeddelande gått ut och varnat för användning av produktserierna Talrika och Heroisk, varav den sistnämnda är en serie för barn. Enligt IKEA har de fått in rapporter att produkterna kan gå sönder och att varmt innehåll i dem kan ge upphov till brännskador. Eftersom säkerhet är viktigt för IKEA erbjuder de sina kunder att få pengarna tillbaka även om man inte har kvar sitt kvitto från inköpet.

Anledningen till att vi informerar våra medlemmar är att produktserierna är tillverkade av PLA som godkändes för livsmedelskontakt redan 1995. Alla vet att PLA är ett sprött material men även dyrt i jämförelse med konventionella plaster baserade på fossila material. Så för att slå två flugor i en smäll har man ofta tillsatt stärkelse som också är biologiskt nedbrytbart [1]. I skrivande stund är det dock osäkert hur produktserien är uppbyggd då det givetvis är en affärshemlighet.

Anledningen till att IKEA valde PLA var säkerligen för att kunna framstå som ett miljövänligt företag. Men om man slänger en PLA-kopp i naturen kan man inte räkna med att plasten bryts ned inom rimlig tid. Det krävs att materialet samlas in och återvinns industriellt. Troligt är att PLA-produkter kommer att dyka upp på våra stränder precis som för fossilbaserade material.

Det är därför intressant att studera vad som händer med PLA-plast som inte hittar vägen till industriell återvinning. Tyvärr är sådana studier sparsamt förekommande men de finns dock. Ett exempel är en studie där man undersöker hur PLA och PET bryts ned i hav [2]. Resultaten är intressanta därför att mer organiskt material byggs upp och sitter fast på PET än på PLA-baserade produkter. Efter en tid lossnade stora sjok av material från PLA och föll till botten vilket kan tolkas som att materialet inte erbjuder en lämplig yta för biologiskt material att växa på. Så därför kan man påstå att PLA inte är mer miljövänligt än PET.

Men åter till IKEA:s produktserie. Det finns många metoder för att förbättra de mekaniska egenskaperna för PLA, så nya produkter kommer säkert att lanseras. Ibland krävs dock tillsats som är fossilbaserade och då kan man återigen undra om det är relevant att kalla PLA för biologiskt nedbrytbar.

Sedan är det viktigt att påpeka att en förpackning av PLA inte återvinns utan istället hamnar i rejektfraktionen vilket går till energiåtervinning och det kan man inte kalla miljövänligt.

[1]. J. Koh et al, Fully Biodegradable Poly(lactic acid)/Starch blends: A Review of Toughening Strategies, International Journal of Biological Macromolecules 109 (2018) p.99-113.

[2]. G. Anderson et al, Potential effects of biodegradable single-use items in the sea: Polylactic acid (PLA) and solitary ascidians, Environmental Pollution 268 Part A (2021) 115364.

Vett och Etikett

Många äldre läsare kanske kommer ihåg Coca Cola-flaskor från 60-talet. Nog visste man att det var fråga om Cola i innehållet eftersom namnet var inristat i glaset. Idag använder man etiketter vilket ställer till problem på dagens flaskor. Antingen förhindrar de identifiering av plastmaterialet i förpackningen eller också kan klister eller pappersrester ställ till problem vid återvinning.

Nu presenterar företaget Moldintec en intressant lösning utan etikett som bygger på användning av laser där man kan rista in logo med hög upplösning vid sidan av 3D bilder. Man startar med PET-vattenflaskor men avser att finna fler tillämpningar då tekniken inte bara lämpar sig för runda objekt.

Man kan således konstatera att cirkeln är sluten i och med man har uppgraderat Coca Colas metod att rista in namn och innehåll på flaskor.

Resultatet av laserbehandlingen kan ses på: (517) Moldintec’s NoLabel Bottle – YouTube

Företaget PABOCO- the PAper BOttle Company har presenterat en annan intressant lösning. Inte nog med att deras flaskor, som namnet antyder, består av papper utan kunden har även möjlighet att skanna en QR-kod på flaskan och få information om produkten och hur man skall sortera för bästa återvinning. Deras koncept ser bra mycket bättre ut än sydkoreanska företaget Innisfree som på deras flaskor skrev: Hello, I´m a paper bottle. Det visade det sig att flaskan i själva verket bestod av en tunn plastflaska som var inslagen i papper.

Denna form av ”greenwashing” slutade med en offentlig ursäkt på sociala medier men varumärket tog naturligtvis mycket skada. Händelsen hade aldrig behövt inträffa om vett och etikett hade stått på deras agenda.

Lennart Johansson
Branschansvarig