Hoppa till innehåll
Svensk Plastindustriförening SPIF
  • Om SPIF
    • Vad är SPIF
    • Stadgar
    • Uppförandekod
    • Om plast
      • Plasternas historia
      • Dagens plaster
      • Plast för skolan
      • Kemikalier
      • Svensk plast
  • Medlemskap
    • Bli medlem
    • Medlemsföretag
    • Välkommen till medlemssidorna
    • Logga in
  • Nyheter & aktuellt
    • Nyheter
    • Vd informerar
    • Styrelsen informerar
  • Kontakt
    • Kontakta oss
    • Styrelse
Nyheter

Ny kurs!

  • 22 december, 202222 december, 2022

RETURN – få ett restvärde på era polymerer

Esvama presenterar konceptet RETURN där ni som kund (och era kunder) får ett tydligt incitament för ökad cirkuläritet, genom att vi åtar oss att köpa tillbaka allt överflödigt material vi säljer. Vi sätter en pant, ett restvärde, på polymeren redan från början.

Kursledare: Ted Stolt, Esvama

När: onsdagen den 1 februari 2023 kl. 09:00-09:30

Utbildningen är som vanligt gratis för dig som är medlem i SPIF.
Övriga deltagare betalar 1 500 SEK (exkl moms).

Anmäl dig här!

Mässor

K2022

  • 10 november, 202210 november, 2022

K2022

Efter lång tids väntan på att pandemin skulle släppa sitt grepp över världen gavs nu äntligen möjlighet att få besöka utställare från hela världen under K2022. Behovet att fysiskt få träffas och på plats se och uppleva tillverkning alla tänkbara produkter var stort. Man är beredd att säga att alla var där men det var ju inte sant då många vanligen återkommande besökare inte kunde dyka upp på grund av krig eller strikta karantänkrav. Märkligt nog fanns inte heller Dow på plats som trots allt är en av de allra största plastråvarutillverkarna.

Vad kunde man då uppleva? Fokus låg på klimatskydd, cirkulär ekonomi och digitalisering. Plast och klimatskydd går för den oinvigde inte ihop men under mässan visades många goda exempel på plastens roll i ett cirkulärt samhälle. Alltifrån nya biobaserade polymerer och additiv till nya sätt att identifiera och återanvända plast. Listan nedan ger några exempel, givetvis utan att vara komplett:

  • BASF – speciella additiv för uppgradering av plast (IrgaCycle)
  • Milliken – speciella additiv för rPP (DeltaFlow)
  • Nurel – biopolymerer (INZEA)
  • Kaneka – biopolymerer (Green Planet)
  • Wacker – additiv för bioplaster (VINNEX)
  • Lindner – tvättutrustning för återvunnet material
  • APK – lösningsmedelsbaserad återvinning (Newcycling)
  • Erema – avancerade återvinningssystem (INTAREMA och TVEplus)
  • Starlinger – avancerade återvinningssystem (recoSTAR)
  • Trinamix – bärbar NIR-spektrometer för identifiering av plast

Risken var att man blev ”carried away” av alla intressanta presentationer. Det är nämligen inte alltid lätt att avgöra om det är fråga om greenwashing då det är svårt att bedöma huruvida nya additiv är miljövänliga när man inte fick reda på utgångsmaterialet. Inte heller gavs tillräcklig information om nya biopolymer som sades ersätta fossilbaserad plast.

Samtidigt måste man ändå beundra uppfinningsrikedomen. Det kan illustreras med ny teknik (CreaSolv) för att separera olika plaster. Ny så till vida att den blivit kommersiell. Ett flertal anläggningar planeras nu i Tyskland med vardera en kapacitet av 20 000 ton/år. Metoden bygger på lösningsmedelsbaserad sortering som kan separera additiv och färg från plasten, något som mekanisk återvinning inte klarar av. Den senare kräver avancerad tvätt med efterföljande bearbetning. Noteras bör att olika företag gärna samarbetar i stegen efter sortering för att slutligen kunna erbjuda en helhetslösning.

Flera bolag påpekade att de arbetade med tekniska lösningar för återvunnen PP så att det kan användas i livsmedelsförpackningar. Först nästa år skulle de vara klara. I projektet NEXTLOOPP finns redan NEXTEK:s lösning men de var inte representerade på mässan. Vi kommer säkerligen få höra mer av FGrPP som är den gängse beteckningen.

BASF presenterade inte bara speciella additiv för uppgradering av plast utan även en digital applikation för att beräkna koldioxidutsläpp för deras produkter. Intressant på mässan var även R-Cycle, ett konsortium som vill förbättra återvinningen genom att skapa ” digitala vattenstämplar” på plastprodukter som rätt avläst kan ge all relevant information om materialets innehåll och termiska historia, dvs en önskedröm för effektiv återvinning. En enklare variant på temat var en bärbar NIR-spektrometer för identifiering av typ av plast från Trinamix.

När vi nu har lämnat mässdörrarna bakom oss är det med tillförsikt vi ser fram emot K2025 med en förhoppning om att fler länder kan skicka sina representanter för ömsesidigt utbyte av information inom vår bransch.

Lennart Johansson

Branschansvarig SPIF

Nyheter

Projektet Svensk Plast

  • 10 november, 202210 november, 2022

Projektet Svensk Plast försöker ge en alternativ bild av människors ofta negativa inställning till plast. Satsningen har hittills varit mycket framgångsrik men mer krävs för att kunna göra skillnad.
Många var kritiska till möjligheten att få gehör för vårt budskap; ibland är plast ett smartare alternativ. Detta speciellt med tanke på allmänhetens och även vissa politikers inställning till plast. Det senare kan exemplifieras av Annica Strandhälls okritiska citering av gammal skåpmat:  ”Om vi inte gör något riskerar det finnas mer plast än fisk i haven år 2050.”  

Hur går det då med projektet? Jo, med tanke på det stora intresset på nätet med miljontals visningar av våra filmer tror vi nog att vårt budskap ändå nått fram. Vi har således inte pådyvlat läsarna ett budskap om plastens förträfflighet utan försöker få alla att tänka till och i bästa fall tänka om vad gäller plastens möjligheter inom t ex sjukvård, transporter och IT.

Således ställer vi oss positiva till att få till ett globalt avtal om plastföroreningar för att förhindra nedskräpning av haven men argumenten för detta måste baseras på vetenskaplig grund och inte grundlösa extrapolationer om mängden plast i havet år 2050. Det kan vara på sin plats att påminna om Mr. Trends beskrivning av extrapolation; det är att polera siffrorna lite extra.
Vi vill inte på något sätt skylla ifrån oss och inte överdriva utan försöker vara objektiva. Faktum är att forskare har funnit, efter att ha analyserat fler än 900 vattenprover från hela världen, att bara drygt 8 procent av fibrerna i haven bestod av plast. Mer än 90 % bestod av växt- eller djurbaserade material, som bomull, ull och lin.

Den ensidiga attacken på plast har tyvärr fått politiker att blunda för andra miljöproblem. Sanningen är att vi inte vet hur annat material än plast i havet påverkar oss av den enkla anledningen att det inte finns relevanta undersökningar.

För att verkligen få människor att ompröva sin inställning måste vi kunna ge fler goda exempel på nyttan av plast. Till det krävs en mångårig insats då människan av sin natur tenderar att tro på och acceptera vad folk säger. Därför behöver vi fler sponsorer för att fler budskap skall kunna tränga igenom. Vi vill landa i ett landskap där ingen desinformation har slagit rot utan där fakta om plast får växa utan bekämpningsåtgärder.

Nyheter

Remissvar från Svensk Plastindustriförening,

  • 10 november, 202210 november, 2022

Remissvar från Svensk Plastindustriförening, SPIF gällande ”Livsmedelsverkets föreskrifter om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel” Dnr 2022/02720
Diarienummer 2022/02720

Remissvar
SPIF har fått möjlighet att lämna synpunkter på Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Nedan följer våra synpunkter:
1 kap. Allmänna bestämmelser Tillämpningsområde 1 §
Det är önskvärt att gamla föreskrifter slås ihop till en gemensam då det blir lättare för producenter och importörer att veta vad som gäller. Dessutom ökar kontrollmöjligheterna.
2 kap. Påbörjande av verksamhet 4 §
Bra att en snabb registrering går att genomföra vilket underlättar start av verksamhet.
7 kap. Bestämmelser om import från tredjeland
Import från tredjeland omfattas av kontroller vilket är bra då det tidigare varit kvalitetsproblem med införsel därifrån.

Övrigt
Tyvärr finns ingen skrivning om återvunnen plast i de föreslagna föreskrifterna. Detta hade varit bra om industrin fått mer tydliga riktlinjer vad som gäller då det är önskvärt att inte hindra återvunnet material att komma till ny användning. Svensk Plastindustriförening instämmer i att det finns behov av en övergångsperiod då berörda verksamheter måste ges möjlighet att ta till de nya föreskrifterna. Övergångsperiodens längd kan behöva förlängas då den ekonomiska utveckling, kriget i Ukraina och troligtvis ökad smittspridning av Covid-19 i höst kan göra det svårt att implementera de nya föreskrifterna inom angiven tid i föreskrifterna.

Sammanfattning
SPIF är i stora drag positiv till Livsmedelsverkets förslag om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

Seminarier

Plastic additives – a brief introduction

  • 24 augusti, 202230 augusti, 2022

Kostnadsfritt webbinarie för dig som är medlem den 7 september 09.00 – 09.45 online. Du hittar mer information under dina medlemssidor.

Utbildningen är som vanligt gratis för dig som är medlem i SPIF. Övriga deltagare betalar 1 300 SEK (exkl moms).

Nyheter

Branschansvarig har ordet:

  • 24 augusti, 202224 augusti, 2022


Semestern är slut och det kan kännas jobbigt att återvända till arbetet efter en välbehövlig vila i form av härliga bad, bärplockning eller efter ha lyssnat på böcker i hängmattan. Men hösten kommer innebära många godsaker för den plastintresserade; allt ifrån nyheter från K-Messe till fortsatt satsning på projektet Svensk Plast. Vi är tacksamma för att allt fler företag väljer att sponsra projektet, kanske för att man inser att oseriösa attacker på plasten måste bemötas för branschens fortlevnad.

SPIF kommer givetvis fortsätta med utbildning via nätet. Närmast följer ”Plastic additives – a brief introduction” den 7:e september. Anmälan sker på vår medlemssida eller på knappen nedan.
När det gäller utbildning vill vi även berätta att inspelningen från alla föredrag från Hållbaren Elmia Polymer snart kommer att läggas ut på vår hemsida.  Innehållet omfattar alltifrån regler om återvinning, hur plasten samlas in, vad som krävs för återvinning och vilka metoder som står till buds.

Om vi blickar framåt finns även Elmia Subcontractor den 15–17 november. Vi ser till att projektet Svensk Plast får utrymme så att fler blir informerade om projektets målsättning och för att locka intressenter.
SPIF är en viktig remissinstans. Vi har nyligen lämnat in synpunkter på; ”Remittering av Europeiska kommissionens förslag till förordning om ekodesign för hållbara produkter.” Intresserade kan läsa vårt bidrag på vår hemsida.

Vi har även blivit ombedda att ge synpunkter på ”Livsmedelsverkets föreskrifter om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel”, Dnr 2022/02720, svar senast 5 september. Alla medlemmar som har synpunkter ombeds ta kontakt med undertecknad för koordinering.
Det är således dags med en rivstart på hösten!
Lennart Johansson
Branschansvarig SPIF

Nyheter

Remissvar från SPIF

  • 23 augusti, 202224 augusti, 2022

Remissvar från Svensk Plastindustriförening, SPIF gällande ”Europeiska kommissionens förslag till förordning om ekodesign för hållbara produkter”

Diarienummer: M2022/00802

Vad är SPIF

SPIF (Svensk Plastindustriförening, organisationsnummer 802004–6440) är ett svenskt branschförbund och har ca 130 medlemsföretag inom plasttillverkning samt tillhörande material och tjänster. Bland medlemsföretagen ingår producenter som omfattas av föreliggande remiss.


Remissvar

SPIF är i stora drag positiv till EU-kommissionens förslag till förordning om ekodesign för hållbara produkter och till att produkter som sätts på EU-marknaden skall vara anpassade för en cirkulär ekonomi och miljömässigt hållbara.

I detta sammanhang måste man ta hänsyn till konsekvenserna av utgångsmaterialet för de hållbara produkterna. Sanningen är att det går åt 57% mer energi, bildas 61% mer växthusgaser och 270% mer material när man byter plast mot ett annat material vid en jämförelse med olika förpackningsmaterial. [1]

SPIF anser således att begreppet miljömässigt hållbar måste förtydligas så att inte material, som felaktigt inger betänkligheter inte fasas ut från marknaden. Som exempel kan nämnas fossilbaserade plaster som anses utgöra exempel på en linjär ekonomi. Fossilbaserade produkter såsom plaster ingår i allt större omfattning i ett cirkulärt samhälle medan många biobaserade produkter inte kan återanvändas.

Men det är inte bara konsekvensanalyser som skall ligga till grund för vad som är hållbart. Det krävs även riskanalyser för att bedöma ett materials lämplighet såsom råvara för en produkt. Synergi och antagonism kan uppstå när olika råvaror blandas varför även slutproduktens funktion måste utvärderas med riskanalys och inte bara ingående ämnens hälso-och miljöeffekter. Detta kan exemplifieras nedan.

I Regeringskansliet Faktapromemoria 2021/22: FPM84 framgår att ”Produkter som är designade för att försämra sin prestanda inom en kort period från att de tagits i bruk och mjuk- eller hårdvaruuppdateringar som försämrar en produkts prestanda tillåts inte heller.” I detta ligger ett motsattsförhållande i och med en politisk vilja att återanvända material i större omfattning när återanvändning de facto innebär försämrade egenskaper på grund av oundviklig nedbrytning till följd av åldring för plaster. Prestanda försämras således även om så inte görs medvetet. Faktum är att det inte är kutym att bedöma hur mycket egenskaperna försämras utan bara ett konstaterande att en allt större mängd återvunnet material får nytt liv, vilket givetvis är bra ur miljöperspektiv men inte ur ett kvalitetsperspektiv.

Den metod som EU-kommissionen har utvecklat (”Product Environmental Footprint”, PEF) och idag tillämpar för att analysera en produkts miljöavtryck behöver därför förbättras.

Sammanfattning

SPIF är i stora drag positiv till EU-kommissionens förslag till förordning om ekodesign. Det är dock stor sannolikhet för att ekodesign leder till försämrat val av råvara samt försämrad kvalitet på produkter om inte riskanalys genomförs vid val av material i de produkter som omfattas av remissen. Ekodesign får inte heller leda till att plastmaterial fasas ut som är nödvändiga för att klara våra klimatmål.

Referens

[1].    Harald Pilz, Bernd Brandt and Roland Fehringer, The impact of plastics on life cycle energy consumption and greenhouse gas emissions in Europe, Denkstatt Study, Summary report June 2010.

Motala den 9 juni 2022

Lennart Johansson

Branschansvarig Svensk Plastindustriförening

Branschansvarig har ordet Mässor

Branschansvarig har ordet

  • 14 juni, 20224 juli, 2022

Det var uppfriskande att äntligen kunna träffas rent fysiskt och det var Elmia Polymer som gjorde det möjligt. Minst sagt var det ett uppdämt behov att få mötas och diskutera alla bekymmer som plastbranschen står inför. Alltifrån komponentbrister till negativa synpunkter på plast. Projektet Svensk Plast fokuserar på det sistnämnda och Amit Paul redogjorde på ett proffsigt sätt hela branschens satsning för ökad förståelse för plastens roll inom ett cirkulärt samhälle.

Elmia Polymer erbjöd även på ett intressant programutbud under rubriken Hållbaren.  Här avhandlades regler om återvinning, hur plasten samlas in, till vad som krävs för återvinning och vilka metoder som står till buds. Det krävde närvaro av experter inom vitt skilda områden och glädjande nog insåg man att hela branschen drar sitt strå till stacken oberoende på bakgrund; branschförening, privat eller statlig myndighet. Det är ju bara genom att stödja varandra som vi kan lyckas i våra ansträngningar att bidra till ett cirkulärt samhälle.

Kriget i Ukraina påverkar givetvis hela branschen. På vilket sätt beror givetvis på hur länge och hur utbrett kriget blir. Det är därför i dag omöjligt att sia om hur kriget kommer att påverka vår industri. Även i detta fall gäller det att samarbetet inom branschen är fungerande så att vi står bättre rustade för olika scenarier.
Med tanke på krigets fasor kan det kännas förmätet att önska en glad sommar för våra medlemmar men för att kunna möta alla svårigheter och utmaningar måste man ladda batterierna. Semestern erbjuder just detta inför höstens utmaningar.

Glad Sommar!
Lennart Johansson
Branschansvarig SPIF
 

Vi ses väl på Elmia Polymer?  Okategoriserade

Vi ses väl på Elmia Polymer? 

  • 26 april, 2022
SPIF kommer att stå för värdskapet i ”Hållbaren” under Elmia Polymer. Tillsammans med andra aktörer har vi lyckats skapa ett mycket intressant program som ger olika aspekter på återvinning av plast. Hoppas Ni tar tillfället i akt att lyssna på hur vi skapar ett cirkulärt samhälle.
 Program den 11:e  i Hållbaren
Det är även ett identiskt program den 12:e maj. 
 11:00 – 11:25 Hur är läget med plast i Sverige? 
Medverkande: Sara Anderson, gruppchef Avfall och resursflöden Svenska Miljöinstitutet
11:30 – 12:00 Med Site Zero maximeras återvinningen av plastförpackningar.
Medverkande: Rickard Jansson, SPÅ.
12:00 – 12:25 Innovations in plastics recycling. 
Medverkande: Matthijs Veerman, Morssinkhof Rymoplast och Lars van Zutphen, Morssinkhof Rymoplast
12:30 – 12:55 Uppgradering av återvunnen plast.
Medverkande: Lennart Johansson, SPIF. 
13:30 – 13.55 Valet 2022 – Återvunnen plast 
Medverkande: Kristin Nilsson, Reelab. 
14:00 – 14:25 En hållbar plastindustri – en framgångssaga 
Medverkande: Eva Hultén, Sustainability Development Director, Trioworld
14:30 – 14:55 Öka cirkulariteten för plast
Medverkande: Alma Pira-Edman, programme office för Stenungsund Chemical Recycling, Borealis 
15:00 – 15:25 SVENSK PLAST – en samlad värdekedja för en konstruktiv plastdebatt
Medverkande: Amit Paul 

Registrera din biljett här! 
”Ibland är plast ett smartare alternativ” Okategoriserade

”Ibland är plast ett smartare alternativ”

  • 26 april, 202226 april, 2022


– Vill du vara med och bidra till initiativet Svensk Plast?
Svensk Plast är ett initiativ som syftar till att utforska hur samhället når en hållbar plastanvändning. Vi vill hjälpa allmänheten och företag som använder plastprodukter samt plastbranschen att utveckla perspektiven kring plast. Genom oss skapas en arena för branschen att diskutera framtidsutsikter. Faktabaserad kommunikation ska driva debatten om hur vi kan nå ett cirkulärt kretslopp för plastens hela livscykel. Vi är rösten som driver frågan om en hållbar förbättring för plasten.

På årsmötet höll Amit Paul en genomgång av det nya initiativet Svensk Plast och gav en insikt i hur långt vi har kommit i projektet. Idag lanseras Svenskplast, en kommunikationsplattform och en stor informationskampanj i sociala medier. För att projektet ska kunna leva vidare en längre tid samt växa så behöver vi också, för att gå rakt på sak, tillskott till projektet. Just nu har 8 bidrag kommit in. Detta projekt är vi alla överens om att det kommer att förändra synen på plast, därför vill vi också betona vikten av era bidrag.

Vill du vara med och bidra?
Det finns ett behov av ytterligare tillskott i projektet. Bidraget går oavkortat till Svensk Plast och är självklart frivilligt.

Om ni är intresserade, svara på formuläret via länken nedan för att ange din summa du vill bidra med:

1= 2 500 kr
2= 5 000 kr
3= 7 500 kr
4= 10 000 kr.
5= valfritt högre belopp

Lämna ditt bidrag här! 

Tack på förhand,
Göran Nilsson
Ordförande i SPIF

Sidnumrering för inlägg

1 2 3
 

Senaste inläggen

  • Plastic Inspiration Day Compounding
  • Plastic Inspiration Day Compounding
  • Ny praktikant hos SPIF
 
 

Kontakt

Svensk Plastindustriförening
Tel: 0730-76 88 44
E-mail: spif@svenskplast.org

Tema av Colorlib drivs med WordPress